Så bygger du en kokbokshylla – sex slags böcker att börja med

Det är lätt att köpa kokböcker och svårare att köpa rätt. Många hyllor fylls av vackra böcker som öppnas två gånger, medan en enda sönderläst grundbok med fettfläckar används varje vecka. Att bygga en kokbokshylla handlar därför mindre om hur många titlar man äger än om vilka olika uppgifter böckerna ska klara. Här är sex slags böcker som tillsammans ger en hylla som fungerar, i den ordning vi skulle skaffa dem.

1. Grundboken eller husbibeln

Först behövs en bred bok som svarar på de vardagliga frågorna: hur länge ska ägg koka, hur gör man vit sås, hur mycket mjöl går åt till pannkakor? I Sverige har den rollen länge spelats av böcker som Prinsessornas kokbok från 1929 och Vår kokbok från 1951, som vi skriver mer om i vår artikel om Prinsessornas kokbok. En äldre grundbok har sin egen charm men kräver mer tolkning av mått och ugnstemperaturer, så en nyare utgåva är ofta ett bättre första val.

2. En bakbok

Bakning är exaktare än matlagning, och en bra bakbok förklarar varför. Leta efter en bok som anger mängder i gram och inte bara i deciliter, och som beskriver degens utseende i olika skeden. Den som vill baka bröd får mest nytta av en bok med få grundrecept som utvecklas i flera varianter.

3. Ett kök i taget

När grunden sitter är det dags för böcker som fördjupar sig i ett land eller en region. Det kan vara Norge, Finland, Baltikum, Polen eller Japan. Fördelen med en sådan bok är att den lär ut en helhet: vilka råvaror som återkommer, hur måltiden byggs upp och vilka kryddor som hör ihop. Se upp med böcker som samlar ett helt lands kök i hundra recept; de är sällan så djupa som de ser ut.

4. Kockens bok

Kockböcker är ofta lika mycket porträtt som handbok. De visar en matfilosofi och en smak, och de kan vara bäst när man läser dem i soffan. Ottolenghis böcker är ett exempel på en författare vars hylla vi har gått igenom i en guide till hans böcker. Räkna med att recepten ibland kräver ingredienser och tid, och välj böcker vars stil du faktiskt vill laga efter.

5. Specialböckerna

Konservering, fisk, grönsaker, surdeg, grytor, kryddning: den som lagar mycket av något bestämt får stor glädje av en bok som bara ägnar sig åt det. Här gäller det att kolla innehållsförteckningen innan man köper. En bra specialbok ska ha ett register där man hittar råvaran man har hemma.

6. Historien och läsboken

Till sist en eller två böcker som man läser snarare än lagar efter: kokböckernas historia, mathistoria eller en författares berättelse om sitt kök. De ger sammanhang åt allt det andra, och de visar att dagens recept har äldre förebilder. Som inledning kan du läsa vår korta genomgång av matlitteraturens historia.

Några praktiska råd

• Bläddra i boken innan du köper den. Gör du minst tre recept du får lust att laga? Då är den värd pengarna.
• Kontrollera registret. Ett bra register sorterar både efter rätt och efter råvara.
• Titta på hur mått och temperaturer anges, särskilt i översatta böcker där cups och Fahrenheit kan ha lämnats kvar.
• Leta antikvariskt. Många äldre klassiker går att hitta begagnade, och biblioteket är ett bra sätt att prova en bok innan man köper den.

Låt hyllan växa långsamt. En bok som används är bättre än fem som står fint. Skriv gärna i marginalen vad du ändrat och hur lång tid din ugn behövde – det är så en kokbok blir din egen.

Om du bara har plats för tre böcker börjar du med en grundbok, en bok om det kök du lagar mest och en bok som inspirerar dig att prova något nytt. Resten kommer med tiden.