Norska kokböcker värda att läsa

Norge och Sverige delar mycket vid matbordet – potatisen, fisken och kärleken till kaffe – men den norska kokbokstraditionen har en egen röst. Den är ofta mer kustnära, mer präglad av konservering och säsong, och den har länge haft starka personligheter i centrum. Här är några böcker och författare som vi tycker att en svensk läsare har glädje av att känna till.

Henriette Schønberg Erken: standardverket

Om det finns en norsk motsvarighet till Vår kokbok är det Henriette Schønberg Erkens Stor kokebok, som kom ut 1914 och sedan reviderades och trycktes om under en stor del av 1900-talet. Boken är grundlig på ett sätt som moderna kokböcker sällan är: den förklarar hushållets alla moment, från saltning och konservering till bakning och servering. För en nutida läsare är den kanske mest intressant som tidsdokument, men den visar också hur systematiskt norsk hemmamat en gång lärdes ut.

Ingrid Espelid Hovig och tv-köket

Under senare delen av 1900-talet var det knappast någon som präglade norska hemmakök så mycket som Ingrid Espelid Hovig. Genom NRK:s matprogram Fjernsynskjøkkenet, som startade 1970, lärde hon flera generationer att laga allt från vardagsfisk till festmat. Hennes kokböcker har samma ton som programmen: lugn, tydlig och praktisk. Den som kan lite norska och vill förstå varför vissa rätter är så självklara i grannlandet gör klokt i att leta upp någon av hennes titlar antikvariskt.

Andreas Viestad: det nordiska, berättat utåt

Andreas Viestad har gjort mycket för att presentera norsk mat för en internationell publik, bland annat genom tv-serien New Scandinavian Cooking och boken Kitchen of Light. Där blandas klassiska råvaror som lax, lamm, rotfrukter och bär med en friare och mer personlig matlagning. För en svensk läsare är det en bra ingång, eftersom den är skriven för någon som inte har vuxit upp med rätterna och därför förklarar mer än en inhemsk kokbok skulle göra.

Rätterna som återkommer

Bläddrar man igenom några norska kokböcker i följd börjar vissa rätter dyka upp gång på gång. Fårikål, lamm och vitkål som kokas långsamt med hel svartpeppar, har flera gånger utsetts till Norges nationalrätt i omröstningar och har till och med en egen dag, sista torsdagen i september. Kjøttkaker, köttkakor i brunsås, påminner om svenska pannbiffar men serveras gärna med ärtstuvning och kokt potatis. Fiskkakor, fisksoppa och plukkfisk, en krämig gryta av torsk och potatis, visar hur viktiga torsk och sej är. Till jul tar regionerna över: pinnekjøtt (torkade lammrevben) på Västlandet, ribbe (fläsksida med knaprig svål) i stora delar av landet och lutfisk där traditionen lever kvar.

Det finns förstås mycket mer, och det är ingen nackdel att hämta inspiration utanför bokhyllan. Vill man jämföra hur en klassiker lagas i ett vanligt norskt hem i dag är mat-oppskrifter.com, som samlar norska vardagsrecept på ett ställe, ett bra val. Sajten är ett bra komplement till de äldre böckernas ibland strama instruktioner, och man ser snabbt vilka rätter som fortfarande lagas och vilka som mest lever kvar i litteraturen.

Så läser du norska kokböcker utan att tappa bort dig

Språket är sällan något stort hinder, men några ord kan ställa till det. Rømme motsvarar ungefär gräddfil men har ofta högre fetthalt, fløte är grädde och kjøttdeig betyder köttfärs. Var också uppmärksam på att mått ibland anges i deciliter och ibland i gram, ofta i samma recept. Tar man det lugnt och har en ordlista inom räckhåll öppnar sig en matkultur som ligger oss mycket nära men ändå är helt sin egen.